del 11

Jag låg i sängen och var nyvaken. Slängde en blick på klockan, 12.37. jag slöt ögonen igen. Det hade gått några dagar efter förhöret och jag hade inte pratat med Lissa mer än när hon kom hit för några dagar sen med mina skolböcker och hon frågat om hur jag mådde och så.

Hon förstod nog att det var något jag höll undan för henne men jag kunde inte berätta. Det var för hennes egen skull.

Jag vaknade upp av att dörrklockan ringde ute i hallen. Mamma får öppna. Tänkte jag men hon är inte hemma, hon började jobba igen dagen efter jag kom hem från sjukhuset.

Det plingade igen och jag drog mig motvilligt upp ur den varma sängen och började gå mot dörren. Jag hade bara på mig min mjukisshorts och en t-shirt som jag brukar sova i, inget smink och håret i en hög hästsvans.

När jag öppnade dörren stod jag som förstenad. Jag kunde inte röra en fena.

Utanför dörren stod Alex.

Vi sa inget, han bara kollade på mig och jag på honom.

”hej… ” sa han och tittade ner nästan som om han var blyg fast jag såg att det inte var det utan för att han skämdes. Såren i mitt ansikte var långt ifrån borta och jag var alldeles blåslagen.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0